onsdag 29 juni 2016

Det snurrar på!

Det är mycket just nu och jag tar många bilder. Men av förekommen anledning är det många av dem jag inte vill sätta upp här på bloggen i detta skede. Men lite sneakpeaks ska ni få i alla fall.
Bröllopet närmar sig och det är inte lätt att hålla tankarna fokuserade. Känns som om det flaxar hit och dit, inte minns när jag blir trött. Som i natt när jag vaknade mitt i natten och det fanns inte på kartan att jag skulle somnat om. Jag låg en god stund och tänkte vad jag skulle göra för att få sova. Men då blir det ju bara svårare. Tankarna var på alla praktiska saker som ska göras. Stora som små. Viktiga och totalt oväsentliga saker. Men som alla vet är det ju så att på natten blir allt mycket större och det gjorde förstås att småsakerna också fick oanade dimensioner.

När klockan var tre beslöt jag mig för att det fick räcka. Jag steg upp och drack lite mjölk och åt en banan. Skulle säkert hjälpa, tänkte jag. Men det var inte magen som behövde fyllas. Det var huvudet som behövde tömmas i stället.

En lista med allt som bör göras eller tas reda på blev skriven. En omfattande lista. När jag tittar på den nu inser jag att det var självklart att jag inte kunde sova med allt detta i tankarna! Men sommarnatten är ljus och lång... vad gör det om jag tog några småtimmar till hjälp och rensade lite.

Det är viktigt att vila också. Det gjorde vi under midsommarhelgen. Verklig vila. Midsommarafton på Klippan och sen två dagar vid Viktos (sommarstället i min hemby) gjorde så gott. Att påta i blombänkarna och plantera är vila för mig. Jag älskar jord under naglarna... Men nu försöker jag undvika det och i stället använda handskar! ;)

Viktos, sommarhuset.

Trädgården vid Viktos.

Trädgården vid Viktos.
Färgning och provkamning.


Nåt i den stilen.... ;)



onsdag 22 juni 2016

Ring och äkta känslor

Onsdag. Det är skönt väder. Vi har redan hunnit ett varv fram o tillbaka till Vasa. Ärendet var att hämta ringarna, så nu är det gjort. Men förlovningsring blänker som ny och den andra.... ja den är EXAKT som jag ville ha den! Nu är den satt i förvar och gömma av min blivande man, för annars tror jag att jag skulle ha svårt att låta bli att fingra på den och prova hela tiden. *Känner mig speciell och älskad*
Inte ringen för mig. Men en av de dyraste i världen är den! Googlat.

När nu tårt -och kakfunderingarna klarnat ska jag börja texta placeringskorten småningom. Handgjorda de med! Ville genast från börja göra så mycket som jag bara orkade och kunde själv. Det har blivit en del. Inbjudningskorten var tydligen omtyckta av många och det gläder oss förstås eftersom det var satt en hel del jobb med dem, men ack så roligt de var att göra!

Det är ganska mycket tankar nu i mitt huvud som ni förstår. Det är så påtagligt att jag är älskad för den jag är. Att mannen jag älskar verkligen älskar mig. Inte för nåt annat än bara för den jag är. Men fel och brister. Och hans känslor är besvarade till 100% för han är underbar. Precis som han är. Vi passar för varann, kompletterar varann och har samma värderingar i livet. Den stora dagen firar vi tillsammans med släkt, bybor och vänner. Det kommer att bli en bra dag som vi får ta med oss och minnas livet ut. Självklart hoppas jag att "nån" fiffikus" har något litet i programväg också som förgyller ännu mer...

Om ett par timmar börjar min resa mot Storkyro med mina körvänner. Det blir roligt att göra något extra med det gänget också.

Det var dagens funderingar! Njut av dagen!


 


tisdag 21 juni 2016

OSA, bakverk och körresa

Nu har datumet för att svara på OSA till vårt bröllop gått ut. Svaren vi fått har fått mig att konstatera att man får vara glad att man kan äta allt möjligt utan att tänka på allergier. Det finns många bara på vår lilla lista som drabbats av det. Allt från mjölkallergi till gluten- och laktosintolerans till allergi för olika matvaror som nötter och räkor bland annat.

Så det är definitivt ett tacksamhetsämne idag att inte behöva tänka på sånt. Det enda jag brukar ta det lugnt med är mjukt bröd, men det är ingen allergi. Det är bara det att jag mår bättre av att inte äta det!



Bilden googlad
I kväll ska jag iväg till A som lovat ta sig an merparten bakverken till vår stora dag. Spännande! Men jag vet att hon är superskicklig och kommer garanterat att överraska med sin talang! Vi ska förstås ha tårta av något slag, men det får bli en överraskning för både gästerna och er andra. Än så länge vet vi ju inte ens själva vad det blir!

I morgon på eftermiddagen drar kyrkokören i väg på en liten turné till Storkyro där vi på kvällen ska få sjunga i den gamla stenkyrkan tillsammans med kyrkokören där. Vi har övat in sånger på svenska, finska och hebreiska inför resan och uppträdandet. Det ska bli så spännande att sjunga med en annan kör som vi inte övat tillsammans med. Men det blir säkert bra det också. Ser fram emot det.

Jag är lite bekymrad för gräsmattan som vi sådde här senast.... det kom ju otroligt mycket regn i flera dagar efteråt och när jag tittade till sådden i går märkte jag att vattnet skjutsat i väg fröna riktigt ordentligt. Det ligger strängar av gräsfrö här och där. Blir väl att göra om proceduren... men det är en världslig sak!

Midsommaren närmar ju sig och våra planer är inte klara ännu men vi kommer säkert att njuta av helgen på olika sätt. Nu ska vi först ta några vardagar och lite stök.

Ha det gott!



måndag 13 juni 2016

Verkliga vänner och småprat på väg mot Dagen D!

Idag vill jag bara lyssna på kroppen. Känna efter helt och hållet. Inget forcerande för måsten skulle bli för jobbigt idag. Jag tror att jag behöver vila lite. Svårt att få tag på sömnen i går. Massor med tankar och funderingar gjorde att jag låg vaken väldigt länge. Men nu är jag lugn. Nu vet jag att jag har vänner som är "verkliga" vänner som ställer upp när det behövs. Som lyssnar när jag har problem. Ni vet precis vem ni är och tack för att ni fanns där i går när jag "dippade" rejält. Jag vill så gärna lita på att allt ordnar sig. Det GÖR det! Tack var er, våra vänner!

Mycket trevliga funderingar i går med bland annat fokus på brudsminkning. Jag sminkar mig inte ofta, men vill ha en vacker sminkning jag känner igen mig i den dagen. Bästa sättet är då att tala med mina Mary Kay- vänner! Så det kommer säkert att ordna sig också!  Släpper det! :)

Så talade vi några ord om dekor i kyrkan. Blommor och så. En vacker vigselrya finns också i Oravais kyrka.
Psalmer och sånger i kyrkan är klara. Så även brudmarscherna. Inget mer om det! De som sitter i kyrkan 16.7 får se och höra.

Men ännu om verkliga vänner.

Jag har vetat det sen jag var liten. Det är inget nytt. Mina bästa vänner har alltid hittats bland troende. Jag hoppas att jag också kan vara en sådan vän. Det finns en förståelse och en ödmjukhet i de kretsarna. En vilja att göra det lilla man kan, villigt och glatt. Tacksam att jag får ha såna vänner omkring mig! Alltid!

Nu går vi in i sista veckan av O.s.a.- tiden. Hoppas det ännu droppar in många anmälningar från vänner och släkt som vill dela vår glädjefest!




lördag 11 juni 2016

Dansen som kom av sig...

Ibland nästan dansar jag fram av glädje trots att jag nu inte är så vidare dansant, av förekommen anledning. Men sen kommer nåt som får mig att snubbla till. Sakta in på hoppsa-stegen och stå still en stund. Klart att man inte kan dansa och hoppa genom livet utan snubbel, det förstår även jag.Jag blir så lessen när det händer. Blir ganska lätt lessen. Å andra sidan blir jag lätt glad också! Just nu snurrar många tankar i mitt huvud om hur allt ska ordna sig inför vår stora dag. Vi har det mesta klart men ännu finns några rätt så stora frågetecken. Men jag måste bara låta det falla från mina axlar. Annars blir det för mycket att bära.

"Allt löser sig". Det är ju nåt jag alltid återvänder till i funderingarna jag har. Den här gången jag jag trots allt inte tänka "jag får göra det själv i värsta fall"- det skulle vara lite väl krystat.

Men nu ska jag försöka koncentrera mig på att vi säkert kommer att få en bra kväll i kväll! Jag har packat ner mina sydda alster och ska småningom åka mot Vörå där jag har möjlighet att sälja i kväll. Det blev några söta babymössor i går och sen har jag av det jag tidigare sytt också. Några ursnygga väskor finns också med i lådan.

Det är väldigt roligt att återanvända tyger. Det är så "jag", vilket också ska framkomma vid senare tillfälle. ;)


Solen skiner helt plötsligt! Tyckte det såg ut att bli regn nyss. Men se det var inte så Han ville ha det! Ha en skön kväll!


fredag 3 juni 2016

Fredag som den kan te sig i mitt huvud

Svalkande vindar gjorde att jag vistades en stund mellan bärbuskarna i trädgården. Vi satte 6 nya buskar i höstas och de har vuxit sig riktigt fina redan. Det är marken MELLAN dem vi håller på med nu. Jag gödslade buskarna riktigt ordentligt med brunnen kogödsel tidigare i vår och nu har det satts till ett rejält lager med bark runt varje buske. Så det var bara gräsfröet kvar då. En del såddes tidigare i veckan och nu tog jag en del i dag. En liten smal remsa är kvar att bearbeta. Men nu ville jag inte mer. Inte just nu.

Sån är jag. Hoppar på från en sak till en annan. Det får inte bli långtråkigt. :) Men lika lätt har jag att fastna i det jag tycker är verkligt skoj. Jag vet inte om jag är normal eller mindre normal men det spelar ingen roll, faktiskt! Jag trivs med livet som jag har det nu och det är huvudsaken.

Visst finns det saker jag gärna skulle se var annorlunda men vissa saker rår vi människor inte över. Det är bara att be och hoppas och lämna svårigheterna till Honom som ser och vet utan att vi behöver förklara för Honom. Sån är min Gud! Jag har varit bitter i mina dagar men det finns inget som tar så mycket energi och kraft som att leva med bitterheten. Att hela tiden tolka allt så att man får det att bli ens eget fel. Det må sen vara stort eller litet. Så vill jag inte ha det mera. Varje människa tar ansvar för sitt liv och sina vägval. Sen kommer det sånt emellan som man låter sig påverkas av på olika sätt.

Djupare tankar så här på fredagen.

Nu ska jag googla på brudkamningar. Klänning behöver jag inte googla på mera! Skor blir ett kapitel för sig. Mina fötter är lite krävande. Men allt löser sig sa han som ... i badkaret....




torsdag 2 juni 2016

Besked och bröllopsförberedelser

Glädjande besked kan jag ge er! I förrgår fick jag brev från Patientförsäkringscentralen. Ett brev jag öppnade tillsammans med min blivande make. Händerna darrade och jag vågade knappt läsa.

JAG HAR FÅTT MIN SKADA GODKÄND SOM VÅRDFEL!

Förstår ni? Nej.. det kräver jag inte heller att ni ska göra. Knappt jag gör det själv, om sanningen ska fram. I mitt hjärta har jag vetat att allt inte gick rätt till när jag vårdades på VCS hösten 2013. Men det att det skulle komma "grönt" från PFC... och så pass snabbt efter att jag lämnat in mina papper... fantastiskt. Tänker som så: Kanske de reagerade precis som många andra gjort under årens lopp. Varför gjorde de inget tidigare? Nu tänker jag varken spekulera i det, eller i nån annan fråga heller vad rör detta beslut. Jag får lämna in mina skadeståndskrav och sen vänta på ett nytt besked. Känns bra. Otroligt bra.

Jag njuter av att kunna jobba på i trädgården, som jag verkligen älskar. Det är tungt. Det kommer man inte ifrån. Men å andra sidan är det en superbra motionsform och muskelträning för mig. Nu har vi ju haft en riktigt ordentlig värmebölja här  i Österbotten och det har varit snudd på FÖR varmt att göra något trädgårdsarbete dagtid. Men det växer så det knakar och blommar gör det också!




Just nu är det bråda tider här hos oss. Inte bara med jord- och skogsbruket och hemträdgården då. Nej, om några veckor blir det faktiskt bröllop! Inbjudningarna har gått ut och O.s.a svaren börjar komma in. Vi har bjudit in drygt 100 gäster men vet redan att alla inte kan vara med den dagen, tyvärr. Jag är så lycklig att ha hittat min älskade Kenneth! Han är en klippa som ger mig så mycket kärlek och trygghet. Vi  kallar vår bröllopsfest en "tacksägelsefest". Vi har så mycket att vara tacksamma för. Inte tacksamma bara för den dagen, 16 juli, utan ALLT! Våra liv har varit svåra, i perioder, men vi har båda två tagit oss igenom sjukdom och annat som drabbat oss. Vi har båda vår tro som kraftkälla i allt vi tar oss för. Och nu vill vi ge våra löften till varann inför Gud och våra vänner. Alla vänner har ju inte rymts med. Det blir ju så. Men ni finns med oss i våra hjärtan den dagen, oberoende om ni sitter i kyrkan eller finns nån annanstans.

Ha en fin fortsättning på veckan och GRATTIS alla som får sin examen nu i dagarna!